Göingegetter

Dessa getter är en rest av den gamla sydsvenska getpopulationen och namnet göingeget har de fått eftersom de återfanns i Göingebygden i norra Skåne. Denna typ av getter var förr allmänt förekommande i hela Sydsveriges skogsbygd. Ursprung: Skogsmiljö i södra Sverige.

Tillvaratagande: Tyringe 1978 och Olofström 1993.

Vikt: get ca 35-70 kg, bock ca 50-100 kg.
Mankhöjd: get ca 55-70 cm, bock ca 65-85 cm.
Hittills dokumenterade grundfärger är grå, viltfärg, svart och vit. Enfärgade djur förekommer, men olika grad av vitfläckighet är vanligast. Viltfärgen uppträder tillsammans med viltteckning, dvs. svarta markeringar på bl a ben, rygg och vid ögonen. Samtliga djur är hornade.

Antal: Den 31 december 2015 fanns det 424 djur (101 bockar och 323 getter) i 88 besättningar.

Göingegeten är en av tre allmogegetter.

 

Allmogegetter

Geten är ett av de allra äldsta husdjuren, och var förr mycket vanlig i Sverige, framför allt i skogs- och risbygd. Geten kallades ofta ”fattigmans ko”, eftersom även fattiga familjer hade råd att hålla en get för mjölkens skull. Getterna gav även ragg, horn och kött till husbehov. De höll landskapet öppet genom att beta sly och buskar, och kunde också användas som dragdjur till små kärror.

Allmogegetterna är oförädlade lokala lantraser. Sådana raser betecknas ibland allmogeraser. De är under århundraden anpassade till lokala förhållanden och ett självhushållande jordbruk. De har aldrig utsatts för förädling i form av medveten inkorsning med importerade djur eller selektion efter speciella avelsmål.

I början av 1800-talet lär det ha funnits mer än 170 000 getter i landet, men nu finns endast något tusental djur kvar. Av dessa är de allra flesta förädlade mjölkgetter och bara något hundratal är oförädlade allmogegetter.

Raserna

Vi talar i dag om tre olika lokala raser från skilda miljöer: Göingegeten är anpassad till fattig sydsvensk skogsbygd, jämtgeten till fäbodbruk och lappgeten till renbetesmark i norr. Det finns små utseendemässiga särdrag men olika färger kan förekomma såväl bland allmogegetterna som bland övriga lantrasgetter.

Vad skiljer allmogegetter från vanliga lantrasgetter?

De högmjölkande och delvis hybridiserade getter som ofta hålls på större getgårdar benämns ofta ”lantrasget” eller ”mjölkget”. Dessa getter är vanligen av rasen Svensk Lantrasget, som är en ras framavlad för att ge mycket mjölk. De har för det mesta stora men tunna kroppar och väldigt stora juver.